Zimbabwe idag

Nej, MDC vägrar. Av förståeliga skäl.

MDC ledningen har klargjort sedan tidigare att de inte kommer att gå med på någon maktdelning som inte representerar ett ordentligt avstamp till förbättring för befolkningen. I det här fallet har SADC, det regionala samarbetsorganet, föreslagit att ett ministerium som styr polisen ska delas med ZANU-PF. MDC anser att det inte är mer än rätt att de bör få kontroll över poliskåren, när ZANU ska fortsätta styra militären. Det bör ju vara en maktbalans, anses det.

Det finns fler skäl till att MDC vill kontrollera polisen. Poliskåren har använts direkt och indirekt i det politiska våldet som har utlösts från ZANU elitister. Kontrollen över dem utgör en garanti och skydd för civilbefolkningen. Dessutom är det allmänt känt att den absoluta majoriteten, kanske upp till 90 procent av poliskåren föredrar MDC.

Men polisen leds däremot av Augustine Chihuri, en benhård man från befrielsekrigets dagar, som har explicit uttryckt avsky för MDC. Han, såsom många andra riskerar att bli av med sina positioner, privilegier, påverkanskanaler. Enligt bedömare riskerar dem också åtal för forna ekonomiska och politiska brott. Eventuella politiska överenskommelser om immunitet, tror dem nog inte på.

Det kan vara så att ”Bob” och hans kompani räknade med att MDC inte skulle gå med på SADC:s förslag. Nu framstår de som kompromissare, medan MDC framstår som vägrare. Dessutom får de fortsätta regera, eftersom det är fortfarande så att presidenten utser regering. Hade MDC gått med på förslaget skulle de ändå ha kommit ut som den starkare parten, eftersom de skulle ha mer än hälften av den reella makten, och nästan full kontroll över säkerhetsstyrkorna.
MDC vägrade av dessa skäl gå med på SADC:s förslag. Men varför presenterar SADC ett sådant scenario?
För det första är SADC ett kompromiss organ. Där finns relativt bättre och relativt sämre politiska ledare. Där finns länder med bråkigare och med sämre ekonomiska utvecklingsnivå än Zimbabwe. Utifrån sett framstår situationen i Zimbabwe inte lika allvarligt som den i t.ex. D.R. Kongo – ett annat land som på gårdagens agenda. Det verkar också klart att Tsvangirai inte besitter samma pondus och karaktär som Mugabe i att charma folk han träffar. Det kan också vara så att SADC anser att det finns en signifankt risk för ett totalt militärt övertagande om MDC skulle få hälften av den reella makten. En halva som skulle bli mer och mer i praktiken – en situation som inte dagens makthavare inte skulle vara åskådare till.

Se Tsvangirais uttalande angående deras avvisning på youtube:

http://www.youtube.com/watch?v=JJJ3HR-y4L0

/Deniz Kellecioglu, utvecklingsekonom i Harare för Afrikagrupperna