Zimbabwe idag

MDC-T tackar ja till samlingsregering

Denna dag kan bli historisk på riktig om det vill sig väl och nya motgångar inte drabbar oss här i Zimbabwe. Morgan Tsvangirai och hans parti har tackat ja till en samlingsregering med ärkerivalen ZANU-PF och Robert G. Mugabe samt den mindre MDC formationen som leds av Arthur Mutambara.

Jag var själv på plats utanför MDC-T:s högkvarter i centrala Harare. Det första jag fick se var Tsvangirai som stod upp i ett bilflak tillsammans med en grupp andra och hälsade och viftade till folk medan bilen körde iväg.

Utanför högkvarteret fanns tusentals exalterade, glada och hoppfulla människor. Detta var tydligt på ansiktsuttrycken, samtalen och kroppsspråken, men det var tydligast när kravallpolisen dök upp. De slog sina batonger på piketbilen i en halvglad melodi och …hör och häpna: i en sång. Folkvimlet hakade på med starka positiva handklappningar. Många skrattade högt.

Jag lyckas prata med en hel del folk, och alla hade optimismen som gemensam känslouttryck.

Om två veckor ska alla höga poster till den nya regeringen vara klara, inklusive en ny premiärministerpost som ska tilldelas Morgan Tsvangirai. Nästa vecka får jag skriva mer om detaljerna.

/Deniz Kellecioglu, utvecklingsekonom i Harare för Afrikagrupperna

Vana vid ovisshet

Vi i Zimbabwe är numera vana vid ovisshet. Återigen har politikerna lämnat oss med förvirrande nyheter. SADC, det regionala samarbetsorganet, verkar ha reviderat sitt tidigare förslag om en samlingsregering för landet. Enligt förslaget bör Morgan Tsvangirai, president Mugabes opponent för presidentposten, sväras in som premiärminister senast den elfte februari. Ett par dagar senare ska resten av regeringen utses. Det kontroversiella inrikesministeriet, med poliskåren, ska administreras sex månader i taget av de två största partierna, ZANU-PF och MDC-Tsvangirai. Mer vet vi inte. T.ex. vad händer med politiska fångar och centralbankschefen?

Vad jag förstår av nyhetsrapporteringen är att Mugabes läger har accepterat förslaget. Tsvangirais parti säger sig vilja ha mer tid. De är långt ifrån nöjda. De ska ha möte under kommande helg i frågan, då de ska ta ställning till förslaget.

Det verkar som om SADC har tagit ett visst steg framåt vad gäller att tillmötesgå oppositionen, men ändå ytterst lite.

Så nu ska vi vänta till helgens MDC möte. Sedan får vi säkert vänta några veckor till. Och sedan ska vi vänta på att den nybildade regeringen ska agera. …vad det då blir för slags regering.

/Deniz Kellecioglu, utvecklingsekonom i Harare för Afrikagrupperna

Zimbabwes blodsdiamanter

FN:s IRIN nyhetsbyrå skriver nu om ryktena kring diamanterna i Zimbabwes sydöstra regionen. Vi får veta hur soldater hålls i schack genom ytterligare en metod: låta dem gräva upp diamanter. Eller rättare sagt, så tvingar och anlitar de civila för att utföra grovarbetet. Arbetarna får sedan ersättning i mat och dryck, sällan i diamanter. Däremot får högre officerare och befälhavare en betydande andel av diamanterna.

Det här bådar förstås inte gott. Tänk om Zimbabwe också drabbas av naturresurs-relaterade konflikter, nu när desperation är så stor från den vanlige människan till den ovanliga eliten. Det är förstås stor skillnad på desperationen grupperna emellan.

Under tiden väntar vi på fortfarande på eliternas eventuella uppgörelse. Nu är det måndag som gäller igen. Det finns en pytteliten chans att de når en kompromiss.

[Länk till artikel: http://www.irinnews.org/Report.aspx?ReportId=82477]

Ingen uppgörelse!

Ja, besvikelsen är skakande, trots att ingen höll en uppgörelse sannolikt.

Jag kan inte säga om det är bra eller dåligt, men parterna är i alla fall överens om att prata i ytterligare en vecka för att sedan ha ett regionalt möte i frågan på måndag.

Vi är nu experter på att vänta.

Idag gäller det: forma eller avfärda en samlingsregering

Idag ska Zimbabwes ökände president Mugabe träffa hans motståndare Tsvangirai, med medling från Sydafrikas tillförordnade president Motlanthe, Sydafrikas uttvingade president Mbeki och Mocambiques president Guebuza.

Mötet äger rum här i Harare.

Tsvangirai har sagt att han vill träffade Mugabe för att antingen komma överens om förutsättningarna för en regering eller döda den hel och hållet. Det får vara slut med politisk spel och retorik, har han sagt.

Mugabe har svarat med samma ton i gårdagens Sunday Mail, statstidningen.

Sammantaget ter en överenskommelse ganska, men inte helt, fjärran. Det ryktas att Motlanthe ska i princip tvinga fram en överenskommelse. Vi får se. I dagsläget vore en samlingsregering på lika villkor och lika makt det optimala för att landets nedgång ska stanna av.

1 svensk krona = 6 097 561 000 000 000 Zimbabwe dollars

Någon får gärna säga mig vad siffrorna ovan heter – jag vet inte. Det är beloppet som varje svensk krona får på det elektroniska banksystemet idag, denna dag som centralbanken börjar introducera TRILJONER sedlar med valörerna 10, 20 och 50 triljoner zimbabwiska dollar (ZWD). Detta knappt en vecka efter att ha introducerat 20 och 50 MILJARDER sedlar, och bara två veckor efter att ha introducerat ett, fem och tio miljarder sedlar. Hyperinflationen ligger enligt mina beräkningar på över 200 triljoner procent under 2008. Uppskattningen gäller kontanter, och inte elektroniska pengar som är hopplöst/poänglöst att beräkna.

I verkligheten används ZWD väldigt lite numera, till förmån för USD och delvis det Sydafrikanska randet (ZAR). Om du mot all förmodan ville växla pengar kunde du för några dagar sedan få cirka 50 miljarder för en USD. Vem vet hur mycket du skulle få idag?

Ryktet går att de tre männen Tsvangirai, Mugabe och Motlanthe ska träffas här i Harare på måndag för en sista kraftmätning. Kommer de att få stopp på nollornas framfart, tro?

Nigel, 2 år fri efter 78 dagar i fångenskap

Igår överlämnade landets säkerhetspolis den två-årige Nigel till helt främmande människor. Han är son till Violet Mupfuranhehwe, en av fångarna som utpekas för att ha planerat ett störtande av landets regim.

Fallet visar hur långt repressionen har kommit i landet. Nigel fördes bort med sin mamma för snart tre månader, och dök sedan upp i de formella cellerna strax innan jul. Enligt rapporter fick han utstå både stryk, undernäring och vätskebrist tillsammans med sin mamma i dem stinkande, sjukdomsframkallande cellerna. Hon står fortfarande inför förräderi-åtal tillsammans med sju andra personer, bland annat Justina Mukoko från Zimbabwe Peace Project (ZPP) och Chris Dhlamini, säkerhetsdirektören för MDC-Tsvangirai. Enligt jurister i mänskliga rättigheter är åtalen tragikomiska. Det finns inte ett uns av substans i bevisföringen. Det hela är som ett teaterspel. De åtalade har torterats till bekännelser, har tvingats till videofilmade handlingar som visar att de är våldsamma mot polis och militär.

Videofilmer skickades för ett tag sedan till SADC – det regionala samarbetsorganet- som bevis för att Botswana och Zambia tränar folk i syfte att störta Mugabe-regimen. Sydafrikas president, Motlanthe avvisade bevisföringen bestämt. Men ändå fortsätter han att se regimen som legitima förhandlingspartner, något som är svår för oss i Zimbabwe att svälja.

Möjligen vet Sydafrika mer än oss. De tänker kanske att en avvisning av regimens eliter skulle trycka dem mot ett hörn som innebär ytterligare förvärring för landet, t.ex. genom undantagstillstånd och en mer direkt repressiv styrning.

Totalt står 18 personer inför liknande åtal idag, medan 11 personer är fortfarande försvunna. Notera också att statens säkerhetsstyrkor har trotsat en domslut som säger att de åtalade bör få läkarvård.

Ensam om negativ tillväxt

Zimbabwe är det enda landet i Afrika som inte hade en positiv ekonomisk tillväxt under 2008 (Det krigsdrabbade Somalia går inte ens att beräkna). Världsbanken uppskattar krympningen till -4,9 procent. Det är tionde året i rad med negativ tillväxt för Zimbabwe.  Jag tror att det slutresultatet kommer att vara ännu värre. Året innan krympte landets ekonomi med -6,3 procent. Totalt sett har ekonomin nästan halverats under dessa tio år – i genomsnitt med -5,6 procent per år.

Tio åren innan (1989-1998) växte ekonomin i genomsnitt med 3,5 procent. Och under 1980-1989 växte ekonomin i genomsnitt med 5,2 procent. Notera dock att tillväxten var väldigt skiftande under 1980-1998, med konstanta upp och nedgångar. Under 1980-talet var det främst Sydafrikas apartheidregim som destabiliserade landet, och under 1990-talet var det istället Världsbanken och Internationella Valutafondens ekonomiska politik.

Utvecklingen i Afrika söder om Sahara som grupp har varit det omvända, med tillväxt om ungefär 5 procent varje år sedan slutet av 1990-talet. Under 2008 beräknas tillväxten vara 5,4 procent för regionen, enligt statistik från Världsbanken.

Internationell koleraepidemi

Kolerabakterien fortsätter att dränera vätska och näring från människor. Nu ligger dödstalet på 1 778 och smittofallen på över 34 000 personer. Det är dem officiella siffrorna, verklighetens siffror tros vara nästan det dubbla.
En bekant till mig överlevde koleran. Han, en ung stark man, berättade hur livet sögs ut ifrån honom., hur han såg sina barn bli föräldralösa, precis som han själv – hur tufft de skulle ha det. Han tänkte på alla framtidsplaner han hade med sin farm, alla mindre investeringar och stora arbetsinsatser han hade utfört – hur allt skulle gå förlorat. Han berättade smärtsamt också om hur förödmjukande sjukdomen var. Alla dessa tankar hade fått honom att gråta – det enda sättet han kommunicerade med då. Han överlevde tack vare en internationell organisation som hade satt upp läger i närheten av hans by. Men han berättade också om hur han blev tvugnen att muta för att få vård. Enligt avtal bemannas den utländska hjälporganisationen med statligt anställda. Dessa människor får sin lön i zimbabwiska dollars som inte är värt någonting i praktiken. Därför exploaterar dem även en sådan här katastrofsituation.

Epidemin ser dock inte ut att stanna av på ett tag. Utan en fungerande offentlig sektor – utan vårdinrättningar, vattenförsörjning, strömdistribution, sanitetsskötsel, eller matsäkerhet. Regnperioden är i full gång, vilket betyder att regnvatten drar med sig kolerabakterier in i grundvatten som dricks av de flesta. I norra Zimbabwe väntas nu, till råga på allt översvämingar. Här i Harare city är vi dock priviligerade. Enligt The Herald, statstidningen har kommunen kemikalier för att rena vatten så att det räcker fyra månader till.

The Herald rapporterar också om alla organisationer och länder som bistår i kampen mot koleran. Bland annat bistår Sverige med USD 2,5 miljoner. Kina, Zimbabwes ”närmaste vän” bistår med en halv miljon USD. Nederländerna är till synes största givare med USD 11,7 miljoner medan sydkoreanska studenter har gett USD 7 500. Ironiskt verkar koleraepidemin ha blivit regimens enda ”internationella samarbete”. Initialt ledde den till ett omfattande fördömande av Zimbabwes regim och om en förestående kollaps av regimen.

Gilla läget eller låta krascha!?

Zimbabwe fortsätter att förfalla, som väntat. Inte heller kollapsar landet, som jag har sagt så många att det inte kommer att göra. Regimen utformar nya sätt att överleva. Nu är USD handeln så utbredd legalt och illegalt att få har koll på ZWD växelkursen. Dessutom har priskontroller övergivits helt och hållet, även på den offentliga sidan där bland annat vatten och ström ska distribueras. Därför kunde Harare kommunen höja sina priser med 10 000 procent över en dag – från några miljoner till några miljarder som lägsta avgift. Metoderna vidgar regimens intäkter.

MDC-Mutambara
Det är också regimens överlevnad som Arthur Mutambara förutspår, i 5-10 år. Han skriver i en lång, skarp debattartikel om regimens slughet och repressivitiet. Han kritiserar Tsvangirai för passivitet och undermålig ledarskap. Han kritiserar västmakter för dubbelmoral och överhöghet om att representera vad folk. ”Ni måste lyssna på oss, och inte tvärtom”, proklamerar Mutambara till väst. Hans stora poäng är att Mugabe visserligen är urusel för landet, men någon som inte går att göra sig av med, då är det bättre att gilla läget och samarbeta för befolkningens skull. Tron att landet ska krascha och regimen falla är en illusion, menar han.

[Länk till artikel: http://zimbabwejournalists.com/story.php?art_id=5132&cat=4 ]

MDC-Tsvangirai
Under tiden är Tsvangirai fortfarande utanför landet, trots att han till slut fick en riktig gällande pass. I dagarna samlas ledningen för partiet i Sydafrika för att bestämma riktningen framåt. Deras position hittills har varit att Mugabe och hans parti har orättvis majoritet av den reella makten i maktdelningsförslaget. Farhågan har varit att uppslukas och/eller paralyseras av ZANU:s maktstrukturer. Därför har de hellre valt att låta landet fortsätta förfalla än att ingå i en regering. De har även positionerat sig att den föreslagna samlingsregeringen inte kan bryta landets nedåtgående spiral. Vissa har poängterat taktiken om att låta landet brinna och krascha så att en ny era kan uppstå ur askan.

[Länk till en relevant artikel av en MDC-T ledarfigur: http://www.swradioafrica.com/pages/crashburn050109.htm]

ZANU-PF Mugabe
Ja, dessa två inställningar kan sägas representera synen på landets närmaste framtid. Båda verkar passa Mugabe väl. Han åkte iväg på semester och ska vara borta en månad från kontoret. Innan han åkte iväg utlyste han en drös interima ministrar och poängterade att han ska forma en regering när han är tillbaka.

[Länk till dagens ledarsida på The Herald: http://www.herald.co.zw/inside.aspx?sectid=2151&cat=10]

/Deniz Kellecioglu, utvecklingsekonom i Harare för Afrikagrupperna